drakenorebro

Oj, den här var inte helt enkel att skriva om men som det ego jag är så ska jag omgående berätta att jag faktiskt anser mig själv vara min bästa vän...... och nu ska jag ta min medicin! Meningsbyggnaden jag svängde mig med här ovan kommer troligen inte att leda till jobb som svenskalärare kan jag tro.....

Jag har olika vänner men jag har nog ingen vän som jag kan kalla för bästa. Jag har en vän som heter Lena och tillsammans med henne har jag alltid haft så sjukt roligt! Vi har delat allt och vi har även bråkat som tokar. Hon är en av mina absolut äldsta vänner och hon kommer alltid att ha en stor plats i mitt hjärta. Vi varken ses eller hörs så ofta men när vi gör det så har vi alltid något att prata om och tiden har liksom stått still. Jag har några flera "gamla" vänner som också är viktiga för mig mest beroende på att de medverkat på olika sätt till att jag idag är den jag är. Jag kan inte rangordna dem men de heter: Anne, Anna, Jeanette, Viveca, Annica, Lotta, Magnus, Annelie, Susanne, Carola, Sussi, Marie mfl. En som jag måste lyfta fram lite extra är Helena som är som min tvillingsjäl. Vi var så tighta och hon betyder så mycket för mig! 

Andra sköna och viktiga vänner har tillkommit på senare år och där finns Mona, Christin, Terese, Eva, Lisa, Ingela, Anna, Merja, Lars, Edvin, Allan, Jessica, Sophia etc. 

Nu har jag säkert glömt flera viktiga personer och det innebär att jag kommer att vakna inatt med ett ryck och vara tvungen att gå upp och revidera det jag nu skriver..... så egentligen borde jag redan nu skriva om detta inlägg så att ingen glöms bort men jag känner mig lite wild and crazy och utmanar ödet.... ses inatt med andra ord! 

Dagen har varit kreativ här hemma. Vi har städat klädkammaren och jösses vad skit man samlar på. Av allt damm jag hittat har jag stickat två par raggsockor och en mössa som jag ska ge till min syster eftersom hon är den enda som har restdamm hemma ifall hon behöver laga eventuella hål. Just den där sista meningen är det inte många av er som förstår antar jag men själv skrattar jag så det kluckar! Jag såg en supersöt tavla på stan med änglar på och så stod det att man ska vara rädd om dammet hemma eftersom det är änglarnas tofflor. Syrran vad med och jag sa då att den skulle passa bra hemma hos henne. Nej, jag orkar inte förklara det här närmre så vi släpper det NU!

Jag är oerhört trött idag och fattar inte vad det beror på. Skulle kolla på handbollen förut och insåg att jag somnat när det plötsligt stod en stor elefant på planen. Jag drömde i någon sorts halvdvala och det var omöjligt att piggna till. Kan de ha med årstiden att göra kanske. Vi längtar så vansinnigt mycket efter våren och att få åka mc igen. Det ska bli så härligt att komma ut på vägarna och det första jag ska göra är att åka på bakhjulet! NOT! Sånt är farligt och inget vi ägnar oss åt. Dessutom har jag typ noll mckort att skryta med så jag får allt sitta därbak och hålla i mig men det gör inget för han är skön att hålla i!



Jaha, det här inlägget skulle handla om min bästa vän och det är ju givetvis maken som är närmast den platsen. Han är den ärligaste och pålitligaste människan jag känner så han får stå högst på prispallen. Jag skriver en hel del positivt om honom i denna blogg och han läser den så risken finns att allt beröm stiger honom åt huvudet så därför ska jag starta en till blogg som heter Draken avslöjar..... Nej, det ska jag inte. Jag har ju fullt upp med att uppdatera den här sidan. Jag avslutar nu för det är dags att titta på tv innan jag har en date med John Blund. För övrigt har jag smällt i mitt ett kilo fudge idag så nu ska jag registrerar mig hos i donationsregistret för det lär bli spännande att dissekera denna kropp den dagen jag avgår..... den är inte bara söt utanpå utan även inuti kan jag tippa!




Jag har en läsare som säger att min humor är patologisk. Tänk vad rätt hon har!

Jaha, enligt listan ska jag beskriva min dag så det är väl bäst att göra det då. Dessutom har jag via Fb fått skäll att jag inte bloggat på länge så det är väl bäst att skriva lite innan sovklockan ringer.....

Jag vaknade vid 07.00 imorse vilket är självklart med tanke på att det är lördag! Inte ska väl en stackars arbetare tvingas till sovmorgon och bli förslappad. Men jag vägrade kliva ur sängen och höll kramaktigt tag i täcket i en hel timme men sedan gjorde mina ADHD-liknande drag det omöjligt att ligga kvar längre så det var bara att svänga sina vackra rasben över sängkanten och bege sig upp och ut till maken som låg som en plattpadda i soffan. Han hävdade att det var mitt fel att han hade legat på soffan i flera timmar och att orsaken skulle vara att jag snarkar. Vilket påhopp! Jag snusar lite sött när jag sover och alla andra påstående är elakt förtal och förbannad lögn! Skulle inte jag veta bäst själv?

Hur som helst så blev det en fantastisk frukost bestående av rostat bröd, ägg och kaffe. Fantasin vet inga gränser när det gäller frukost i det här huset....... Fy f-n vad vi är dåliga på att lyxa till det vid frukost trots att vi har alla förutsättningar. LATHET kallas det för! Jag är så lat att ägget får hoppa i kastrullen på egen hand. Tacka vet jag hotell som erbjuder personal som servar oss kungliga. Man bara tar nytt och nytt och nytt och nytt HELA tiden och personalen bara ler och bär, ler och bär, ler och bär... ja, ni vet vad jag menar. LYX med hotellfrukost och jag bor ju granne med ett av stadens lyxigaste hotell så det skulle inte vara omöjligt att hasa sig dit i morgonrock imorgon bitti.....

Efter frukost var det i alla fall dags att göra sig snygg för att möta upp stora delar av släkten och sedan bege sig ut på den maknad som härjat i stan i några dagar. Köpte en ursnygg plåtskylt med kungakrona på som jag ska sätta på väggen. I övrigt handlade vi brända mandlar som jag fram tills för en kvart sedan varit besatt och beroende av. Nu har jag tryckt i mig alla dessa små bruna sockersöta mandlar och är en aning oroad att jag ska spy på tangentbordet.... beslutet som nu råder är: JAG SKA ALDRIG MER ÄTA BRÄNDA MANDLAR! Men å andra sidan har jag sagt så förr och jag är ju för tusan bildad och vet hur man ska ta sig an förnekelse så imorgon är suget påkopplat igen men det som då blir min räddning är att alla försäljare dragit vidare mot Norrland och ny marknad. Här är det slutätet vad gäller godis och jag ser fram emot att börja knapra morötter och andra nyttiga rötter! Hur som helst så var det en trevlig stund på stan där jag äver övertalade maken att köpa nya skor (det andra paret han köper inom 14 dgr). Han är så sjukt snygg i snygga skor men det ska jag inte trassla in mig i för det kan lätt låta pervo och sådant vill jag undvika i denna seriösa och intellektuella blogg..... Jag har en snygg make både med och utan skor, så det så!

Efter denna stadsvandring bar det av till sonen som fått extrajobb och förgyller kunders vardag genom att sitta i kassan i en matbutik. Jag är så oerhört stolt över honom för han är så serviceinriktad och duktig trots att han nyss börjat. Han var en aning stressad eftersom det var många kunder men trots det så är han trevlig och artig mot alla... Han gjorde sin praktik på samma stället med toppbetyg och extrajobb som resultat! Lilla gubben börjar bli stor och jag är så tacksam att jag får vara hans mamma! Ops, vad jag är blödig och larvig när det gäller mina barn.... för efter detta besök så pratade jag med världens bästa dotter i telefon och det är samma känslor när det gäller henne! Jag är så stolt över henne och den hon är! Min lilla Flisa som växt upp och idag är mamma till en liten plutt som får mitt hjärta att smälta. Mina barn och mitt barnbarn är de viktigaste på jorden och jag skulle offra allt för dem! Älskade ungar!!!! Visst är jag unik som känner så för mina barn? Hihi





Jag har också hunnit med att sova en stund på soffan vilket är en helgfavorit bland sysselsättningar. Jag älskar att gosa in mig i filten och bara lämna den medvetna världen för en stund. Att man sen vaknar upp med kuddavtryck på kinden, kramp i vaderna och dregel på hakan är smällar man får ta. Efter det så har jag börjat klä om en fåtölj som jag är övertygad om kommer att bli urtjusig. Den skulle kunna platsa i vilken intredningskatalog som helst! Jag ljuger nu..... det går inte så bra och häftpistolen lever sitt eget liv. Jag blir galen men den satans jävla fåtöljen ska få sig en match den sent ska glömma och om det så är det sista jag gör så ska tyget nitas fast! Jag har en svaghet (observera, bara en!) och det är att jag alltid tror att allt är så enkelt och att jag kan allt. När det sedan inte är så enkelt eller inte går bra så har jag två strategier att ta till; antingen förtränger jag det hela eller så ska jag bara lyckas. I det här fallet så ska jag lyckas och folk som ser denna fåtölj ska bli tårögda av avundsjuka!

Under kvällen var vi hem till syrran med bihang (och katt). Redde ut en del världsproblem, löste ett mordfall och pimplade kaffe var väl det vi hann med innan det var dags för det medelålders paret att bege sig hemåt så att vi inte missar sömntåget...... just kidding! Riktigt så illa är det inte även om jag är lite trött och skulle vilja lägga mig. Men, jag har ju en duell att utkämpa och det är den jävla fåtöljen som står här bredvid mig och hånler.... nu ska den skjutas och jag ger mig inte om jag så ska hålla på hela natten! SOV GOTT!

Ja ni, det här var ju ingen enkel fråga att besvara på bara en minut vilket jag avser att avsätta i tid på bloggandet ikväll.......

Kärlek är stort och något som jag inte kan leva utan. I mitt liv finns det olika sorters kärlek och de tar sig olika uttryck. K är min stora kärlek och jag kan ärligt talat inte se att livet skulle ha en mening om han inte fanns vid min sida. Efter 20 år så är ju inte molnen rosa varje dag men när det väl gäller så är han min bästa vän och den viktigaste som finns! Han är oerhört godhjärtad och så fantastiskt ödmjuk mot andra. Om ens handlingar påverkar vad som händer efter detta liv så är jag säker på att han har en förutbestämd plats i himlen! Dessutom måste jag säga att han är den snyggaste mannen på jorden (fy f-n vad stöddig han kommer att bli när han läser det här).

Kärleken till mina två barn är obeskrivlig! Jag kan inte sätta ord på vad de betyder för mig men jag kan säga att de alltid finns i mina tankar och att jag gör allt för dem. De har vuxit upp till två självständiga, kloka och vackra personer som jag är så stolt över! De är så roliga båda två och vi har så sabla roligt tillsammans. Mina barn är i särklass de viktigaste personerna i mitt liv och jag skulle offra mitt liv för att dem.



Sen har vi I som är mitt lilla barnbarn och som får mitt hjärta att svämma över. Han är så liten men tar sån stor plats i våra tankar denna lilla kronjuvel. Både K och jag längtar så det knakar varje dag efter att få träffa denna lilla guldklimp och jag kan inte tänka på honom utan att det gör ont i hjärtat av saknad. Att få barnbarn var precis så stort som ni som redan var det hade berättat..... jag älskar denna unge som om han vore min egen och jag hoppas att vi ska knyta band som varar för evigt!


Sen har vi kärleken till föräldrar och syskon. Den är gjuten i järn och utgör liksom en sån självklar del av livet att det inte riktigt går att beskriva. Jag har redan berättat om min pappa som tyvärr inte längre finns ibland oss men det har inte gått en dag sedan han dog för sex år sedan utan att jag har tänkt på honom. Jag är en kopia av min mamma och hon betyder så mycket för mig. Likaså min syster som jag inte är så lik utseendemässigt men som jag helt klart delar genetik med då det kommer till humor. Vi kan skratta åt ingenting och helt klart så är vi roligast i Sverige! =) Brorsan och jag har inte så mycket kontakt men han är min bror och det betyder något såklart!

Kärlek är mycket och jag måste avsluta med att säga att jag även känner kärlek till mitt hem och till mina saker. Jag är pryltokig och materialist helt klart men det är inget jag skäms över. Jag älskar mina saker och mina tillhörigheter och kan helt klart känna kärlek till en snygg väska eller ett par snygga skor! Men självklart kommer de levande varelserna i mitt liv i första hand. Bäst att förtydliga det. Ja, som vanligt utartade mitt seriösa inlägg innan det var slut men det är mitt epitet så vi fortsätter på det spåret och gör en till bekännelse:

Jag ska ta ett återfall och suga ur chokladsåstuben. Har varit på kurs idag och ska själv föreläsa vid nästa kurstillfälle. Insåg idag att av 20 föreläsare så är jag den enda som kör mitt race och har ett helt annat upplägg. Det gjorde mig en aning nervös inför kommande kursdag så därför behöver jag lite tröst i form av choklad och om inte det hjälper så köper jag ett par nya skor. Det är kärlek det! Måste bara avsluta med att tala om hur stolt jag är över min son som klarade sin uppskrivning igår och därmed är ett steg närmre sitt efterlängtade körkort. Han skrev upp på sin 18-årsdag och var så lycklig. Hoppas att körningen går lika bra....

 Tager du dessa skor........  JA!

Jag har "bara" min mamma i livet men inte en dag utan att jag tänker på min pappa som gick bort för snart 6 år sedan. Jag kan fortfarande inte prata om dagen då min pappa dog och det är av flera anledningar varav den främsta är att att det gör för ont att tänka tillbaka på det dygnet då tillvaron för alltid vändes upp och ner för oss som är kvar här på jorden. Min pappa jobbade jämt när jag var barn som jag minns det. Han körde buss men mest långtradare och det var sjukt spännande att få åka med i lastbilen där jag alltid fick en kall korv och en Kalle Anka-tidning. (Har passion för kall frukostkorv). Han lastade och lossade på olika platser i detta avlånga land och han vände sitt 24-meterssläp som om det var en leksaksbil....... ibland var även min bror med på dessa resor och då var vi sams och hade roligt..... annars hade farsan säkert lossat även oss på en avlägsen plats!

Min pappa är saknad och jag förstår att den saknaden kommer att finnas så länge jag lever. Jag minns honom för olika saker men framförallt för att han alltid ställde upp och för att han aldrig klagade trots värk 24 timmar om dygnet. Mina minnen av honom är som sagt blandade och här kommer några i en salig röra: åt kokhet potatis utan att blinka, sa februari med betoning på e, älskade sina barnbarn villkorslöst, allmänbildad, korsordslösare, lockigt hår i nacken och den bästa pappa som ever! Han god i förtid och hann inte ens fylla 60 år men jag ser fram emot den dagen vi ses igen och då ska vi ta igen dessa missade år. Ja, jag tror på ett liv efter detta så det så!

Min mamma är gjord av godhet! Hon och jag ser likadana ut och jag ser det själv! Min mamma har alltid ställt upp för oss och det gör hon fortfarande. Alltid när vi gör saker tillsammans så händer det något roligt. Som den gången vi gick in på banken och de firade något varpå en kille i kostym kom fram, hälsade oss välkomna och frågade om han kunde hjälpa oss varpå jag svarade; Nej tack, vi bara ser oss omkring. Den blicken han gav mig var en aning skeptisk..... kanske inte så klokt att säga att man bara ser sig om inne på ett bankkontor. Hur som helst så är min mamma oerhört viktig för mig och jag vill och kräver att hon finns i mitt liv så länge jag lever!

Mina föräldrar tog alltid med oss på semestrar runtom i Sverige och Danmark när vi var små. Vi hade allt vi behövde och de fanns alltid till hands för oss barn både med regler och som stöd. Jag hade en lycklig barndom som jag gärna tänker tillbaka på. Min mamma arbetade hemma så hon fanns alltid på plats efter skolan och vi gjorde många roliga saker tillsammans.......

Jag saknar som sagt var min pappa så enormt mycket och jag bävar för den dagen som min mamma checkar ut så därför var det här ett aningen sorgligt inlägg att skriva inser jag nu. Hur som helst så drog jag en vinstlott i föräldralotteriet och det är jag glad över!

Nu kommer jag att göra ett nytt uppehåll här i bloggen för jag ska åka och brottas med hajar i röda havet. Det ska bli oerhört spännande och behövligt med lite semester! Tjingeling säger Draken