Kondition tack

 
 
Jag är lat av naturen och hatar all träning som påminner mig och min egen dödlighet, I lördags buggade jag en halv dans och kände ett direkt behov av palliativ vård. Det är inte behagligt att bli så slut att man tappar andan och benen skakar som ett gammalt ånglok. Jag kan stå på min crosstrainer i en timme och tycka att jag är fantastiskt vältränad men om jag ska vara ärlig så kanske det inte är så superduktigt att orka gå en timme utan att dö.

Ikväll är det innebandy med ett skönt gäng kollegor och vänner. Vi spelar mest för att det är roligt men om sanningen ska fram så vill jag såklart vinna! Vi hinner bara komma igång så känner jag hur det kliar där hornen tränger fram men jag är däremot ingen dålig förlorare och det kanske jag ska tacka mitt dåliga minne för. Jag kommer aldrig ihåg en förlust helt enkelt.

Jag behöver dock träna regelbundet så imorgon ska jag och en vän återigen träna styrka på gym. Det är jobbigt men mest roligt! Det roliga består inte i själva träningen utan mer i att vi inte riktigt har koll på hur maskinerna ska användas. Jag förstår att våra misstag även kan roa andra gymdeltagare så vi ska ta hjälp av proffs som visar oss hur man egentligen ska göra. Sist gjorde jag en övning och kände mig iakttagen vilket jag trodde berodde på att min betraktare tyckte att jag såg stark ut, Så var inte fallet, Han tittade nog mest för att jag använde maskinen på ett nytt och innovativt sätt. Imorgon ska jag komma ihåg att ta med skämskudden!

Jag skulle önska att man kunde få en dos kondition på recept. Det är inte roligt att ha känslan av att ögonen ska trilla ur sina hålor av ansträngning. Tänk om man kunde ha Gunde som PT. Jävlar vad vältränad jag skulle bli av att jaga den där glada dalmasen för att slå honom och hans glättighet på käften!

Jag gör mitt bästa på gymmet även om det knappast går att kalla träning. Med en innebandyklubba är det dock skillnad! Då förvandlar jag till Linda Hamilton i Terminator så lösningen kanske är att ta med klubban imorgon till gymmet. Om inte annat kan jag ju använda den som vapen mot de där atleterna som småler åt mig när jag gör magövningar i bicepsmaskinen eller trampar baklänges på crosstrainern.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0