Min humor gör döden lite mindre farlig

Jag har fått möta döden ett antal gånger på olika sätt. Jag har varit med om att avsluta ett liv då det inte fanns mer att göra och den sorgen finns fortfarande kvar men har ändrat form så det inte gör lika ont längre . Jag använder ofta min humor för att hantera sorgen och en del uppfattar mig säkert som morbid och rå när jag skojar och skämtar om döden. Jag vet dock att de jag har på andra sidan har samma humor 🤪 Det som däremot inte går att skämta om och som jag aldrig kommer kunna skämta om är att jag varit så nära att tvingats begrava mitt barn. Där finns det ingen humor! Det är en erfarenhet jag definitivt kan leva utan men dessvärre är det fakta och varje dag lever jag med skräcken att det ska bli sant. Jag har vid några tillfällen varit i situationer där jag inte vet om mitt barn avslutat sitt liv och jag kan bara beskriva den smärtan som ett stort öppet infekterat skrubbsår som aldrig läker. Skulle skräcken bli verklighet är det säkert som att strö salt och citron i detta infekterade sår och finns det en gud slipper jag uppleva det! Jag har däremot tvingats lära mig att döden alltid lurar runt hörnet. Mitt vapen att inte slukas av skräcken är min humor. Jag kan alltså inte skoja och skämta om händelserna eller sorgen men jag kan skämta och skoja om allt annat och det hjälper mig att orka leva. Jag vet hur det är att bli övergiven av samhället och vilken kamp det är att kämpa för sina rättigheter. Jag vet också att jag är lyckligt lottad som har rätt kontakter och kunskap för att ändå orka kämpa för att få hjälp. När det varit som mörkast har jag förvandlats till en gladiator som bara gjort det jag måste för att rädda liv. Nu är det över ett år sedan det vände men varje dag lever jag med insikter jag önskar jag inte hade. Varje dag kravlar jag mig upp ur mörka stunder och är tacksam för att mitt barn finns kvar i livet. Varje dag försöker jag skoja och skratta. Mina erfarenheter suger fet åsnepung men trots det är jag lycklig över att jag fortfarande får ha mina nära och kära ännu en dag. Min familj är mitt allt och jag offrar hellre mitt eget liv för att de ska få leva. Vänner är viktiga men jag har blivit kräsen med vem jag har nära mig. Livet är ingen dans på rosor men kanske finns det ändå en mening med det som händer oss. Jag har bara inte förstått meningen med det än. Jag försöker sprida lite glädje varje dag dels för att jag älskar att få andra att skratta, dels för att jag med min humor gör döden lite mindre farlig.

Kommentarer
Postat av: Anonym

Så viktigt att våga prata om. ❤

2018-11-12 @ 22:08:31

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0