Tjockisklubben

Jag inser att ungdomstiden är över och den förmåga jag då hade att äta onyttigt utan att ett gram fastnade på min smärta kropp. Nu för tiden går jag upp ett kilo bara av att gå förbi godishyllan. Vem gick på den lätta? Klart jag inte bara går förbi! Nu har jag helt enkelt insett att jag måste ta kontroll över kaloriintaget och bege mig till Viktväktarna igen. Sagt och gjort så har jag gjort comeback i klubben, förnedrat mig på vågen och fixat en fantastisk sallad till morgondagens lunchlåda. Undrar om chokladsås fungerar som dressing? Jag fattar att vägen blir lång mot mitt nygamla smala jag. Jag är trött på att se ut som en tvåbenta sacosäck!

Kaffe och tändstickor

God morgon till er som tycker att morgonen ÄR god. Jag krälar mig upp ut mörkret och försöker just nu hitta ljuset i tillvaron. Jag är trött som en lejonjagad antilop och fattar inte hur jag ska överleva dagen. Kaffe i kroppen och tändstickor till ögonlocken blir min start på dagen. Jag trivs otroligt bra på mitt jobb men ogillar känslan av frihetsberövande som alltid infinner sig under ett par veckor efter semestern. Finns det ngt parti som tycker att vi ska jobba när och om vi har lust? Gärna med bibehållen lön! En typ av flexkonto där vi kan ha plus-/minusdagar. Ska vi säga runt 150 st? Det skulle passa mig perfekt just idag för det gör sabla ont att ha tändstickor i ögonen!

Jag frånsäger mig allt ansvar för ovanstående inlägg. Det är bara ett symtom på trötthet som angränsar till medvetslöshet.

drömmar

Jag har i hela mitt liv haft ett aktivt nattliv i form av diverse galna drömmar. Ofta har de handlat om otäcka saker och nästan alltid finns det falukorv med i drömmen. Den kan växa upp i gräsmattan, hänga i ett träd eller dyka upp på de mest konstiga ställen. Kanske beror falukorvens ständiga närvaro på att jag en gång i min ungdom såg Fäbodjäntan. En riktig snuskfilm men en film som jag tycker att alla någon gång måste se, porrig humor kan man säga. Nog om den och falukorvar. Inatt drömde jag om en kär kollega som var på bröllop i helgen. Hon skulle visa mig sin outfit och hon var så fin i sin prickiga klänning och sina nya skor. Men som vanligt fanns det med ett ätbart inslag även i denna dröm! På huvudet hade hon en egengjord mozarellahatt. Om den var gjord av benämnda ost vet jag inte men den såg ut som en gigantisk mozarella. Så jävla ful och jag var tvungen att säga det till henne. Hon uppskattade inte min ärlighet men som den sanna vän jag är kunde jag ju inte låta henne förstöra bröllopet med en hatt i ost. Puh, det var lyckligtvis bara en dröm.

Hon med osthatten är en fantastisk vän och kollega. Vi har samma typ av humor och hon får mig att garva varje dag. Hon kan dessutom imitera roliga typer på ett klockrent sätt. Det bästa med henne är att hon peppat mig till att ta tag i mina skrivardrömmar så att jag äntligen fått min välsvarvade rumpa ur vagnen och bokat in mig på en skrivarkurs. Ni som nu reagerade på min egotrippade beskrivning av min egen akter får tåla det, Det här är min blogg och får man inga komplimanger IRL skaffar men en blogg och skriver fina epitet om sig själv.

Jag har sedan jag var liten älskat att skriva och jag skriver gärna för hand. Älskar bokstäver och att sätta ihop dem till spännande ord och meningar. När jag var liten skrev jag sagor och min fantasi var det inga fel på även om sagorna inte nådde någon direkt Astrid Lindgrennivå. Om man kunde titta in i mitt huvud skulle det troligen se ut som jordens största myrstack. Jag är liksom alltid uppkopplad och har ofta hundratals tankar och idéer som slåss om en plats i mina synapser. För att kyla ner systemet behöver jag alltså få ur mig en del av detta och det är därför jag har bestämt mig för att det ska bli i bokform. Prata kan jag redan, vilket min omgivning vet, men frågan är om jag kan skriva en bok. Jag tror ju att jag kan allt så varför skulle jag inte våga mig på författarskapet? Det bästa är ju att jag inte kommer förlora ekonomiskt på det eftersom hon med osthatten lovat att köpa alla exemplar om det inte blir rusning efter mitt mästerverk. Det enda krav hon har är att boken innehåller ett lik och de är ju inte så svårt..... jag kan ju alltid omnämna den likluktande falukorven!




RSS 2.0