drakenorebro

Nyss kommit hem från jobbet och är nu ledig i sju dagar vilket känns helt otroligt lyxigt! Det ska jag fira med att omgående gå och lägga mig på soffan vilket är bland det skönaste som finns! Så då återstår det bara att säga: SOV GOTT!

Hej alla julfirare! Jag hoppas att ni alla haft en fantastisk jul och känner er nöjda och glada! Vi var som sagt ute på havet under julafton och det var en chansning som faktiskt inte var så tokig trots allt. Kalle visades på storbilds-tv och alla barn satt som tända ljus på golvet framför medan några vuxna satt och pratade om "jag-minns-hur-det-var-när-vi-var-barn".... en äldre herre passade på att sova en stund och vi i min lilla familj firade in julen med en blandning av glögg, öl och juldrink samtidigt som vi också kollade på Kalle. Går ju inte att undvika eftersom den ankan funnits med i hela mitt liv!

Som vanligt hände det en hel del tokigheter när vi alla är tillsammans. Den roligaste är nog min son som har en humor värd att sprida över världen. Han har roat oss kungligt med alla tokigheter som kommer ur hans mun och hans far har (o)roat oss också men genom en annan kanal....

Plötsligt har jag kommit på att det är dags för en liten julklapp och då har det bara varit att bege sig till taxfree och köpa sig en parfym eller ngt liknande. För att sammanfatta vår jul på båten så kan jag väl ärligt säga att jag inte kommer att göra om det eftersom det trots allt liknade en vanlig Ålandsresa med en hel del fylla och tragiska människoöden med den skillnaden att det var mer julmusik och julpynt än vanligt. Personalen gillade nog inte heller att tvingas jobba under julen för de var sura som ättika och hade väldigt svårt att le och vara artiga. En sabla kärring i cafeterian vägrade helt plötsligt att prata svenska och finska är inte ett språk jag har prioriterat att lära mig så inte vet jag vad hon sa men vi fick det vi skulle ha i alla fall....

På vägen hem i bussen hade jag äran att sitta bredvid en överförfriskad man som inte kunde låta bli att lägga sig i ett samtal som fördes bakom oss. Han hade inte ett skit med diskussionen att göra men la sig ändå i och till sist började han uttala sig rasistiskt och då fick jag nog. Jag reste mig upp, tog tag i gubbens näsa och vred om ett varv tills han var foglig och tam. Då slet jag upp honom ur sätet och skickade in honom på toaletten där han beordrades att stanna hela vägen till Örebro. Han gjorde som jag sa och vägrade gå ut så länge jag fanns kvar vid bussen. Nääää, nu ljög jag lite. Jag rörde honom inte men jag fick honom att tystna genom några väl valda ord! Talets gåva är bättre än alla vapen i världen!

Nu är det slut på julen och vi laddar inför nyår. Då får vi hit våra vänner och det ser vi fram emot. Som vanligt kommer det att innebära en hel del roligheter som jag senare kan blogga om. Kanske hinner jag att skriva något mer innan nyår men det får vi se. Just nu är min dotter med sambo hemma så jag ska fokusera på dem så mycket jag kan! I mars blir de tre och jag kommer då att bli världens lyckligaste mormor men än så länge får jag nöja mig med att känna på magen och ibland sparkar han där inne. MYSIGT! Kram till er alla

Har jobbat över sjukt länge idag för att hinna med allt som ska göras innan julledigheten. När jag gick hem mötte jag en man med en schäferhund och den hunden var lyckligt lottad! Han hade mössa knyten under hakan! En svart pälsmössa och han såg så nöjd och lycklig ut! Inte brydde han sig om att han kanske inte direkt såg ut som en hunk och att chansen att få sätta på grannhunden var obefintlig i den mössan!

Själv är jag sjukt fåfäng kan jag erkänna! Jag fryser hellre ihjäl än sätter på mig mössa. Det är urdumt och helknäppt men så är det bara. Jag har många gånger stått framför spegeln och testat olika mössor men det finns INGEN mössa som passar och jag ser ut som en dåre i alla olika varianter. Jag fryser hellre och så är det bara! Men en sak som jag skulle vilja ha är en bävernylonis! Kommer ni ihåg de där gosiga varma overallerna som man hoppade i som barn innan det var dags att bege sig ut i närmsta snödriva och njuta av vintern? Jag minns också hur bra det var att de fanns eftersom det kunde hända att man blev kvar lite längre än beräknat där ute i vintern, ex de gånger man bara var tvungen att slicka på en lyktstolpe och sedan inte kom loss...... kanske ingen höjdaridé direkt men lika självklart som att snö kommer uppifrån. Varje vinter samma visa tills man kom på att det var bättre att slicka på dragkedjan istället för på lyktstolpen. Dragkedjan var lättare att ta med in och tina upp liksom.

 

Nu ska jag gå och njuta av makens sällskap. Kanske är det julen men jag tycker att han är lite magisk så här innan jul........

Jag och min systerson S var på stan för han skulle köpa julklappar och ville då gå med mig. Det är alltid lika roligt att vara med den där lilla filuren som är en mästare på att leverera dräpande kommentarer i tid och otid. Mitt på stan ser vi en tomte som närmar sig oss. En tomte med stor mage, röd näsa och en klocka han ringde i samtidigt som han önskade omvärlden God Jul. När tomten har ca 10 meter kvar till oss säger S blixtsnabbt "Shit, han kommer hitåt! Du drar ner brallorna på honom och jag rycker av honom skägget, okej?" Nu gjorde vi ju givetvis inte det men det var lite lockande....... tomten bjöd på inplastad pepparkaka och S konstaterade att han i alla fall inte tänkte äta den där skiten. Här står inte tomten högt i kurs kan man lätt konstatera!

När det gäller S och julen så kom jag på en annan sak som hände för några år sedan när vi firade jul tillsammans. Julefriden hade precis sänkt sig efter all julmat och julklappsöppnande. Vi skulle titta en stund på tv och S hade lagt sig tillrätta på golvet framför tv:n. Jag skulle gå förbi honom när han suckar högt och säger: Åh, du är så fet att jag missar tre program på tv! Det finns säker de som tycker att den ungen skulle ha stryk men det tycker INTE jag! Jag tycker att han ska häva sig ut på turné så fort lagen tillåter! Han är en naturbegåvning när det gäller humor och ironi och jag börjar misstänka att sådant inte bara har med uppfostran att göra.... det måste även finnas med talang rent genetiskt! Vi är många inom familjen som älskar ironi och allra helst när den levereras blixtsnabbt och på någon annans bekostnad. Då njuter vi i stora drag och inte heller är vi så finkänsliga att vi inte skrattar åt våra egna skämt. DET GÖR JAG VARJE DAG! Jag tycker på riktigt att jag är jätterolig och bryr mig inte speciellt mycket om ifall ingen annan tycker detsamma. S och jag har många roliga äventyr framför oss och nästa gång rycker både skägg och byxor på tomten!



Snart är det dags för vår julkryssning och det ska bli så spännande att se om det blir en flipp eller flopp!

Jo, kära vänner! Jag och hela tjocka släkten ska åta båt på julafton! Vi har hyrt kanoter och ska paddla uppför Svartån och stanna med jämna mellanrum och slå läger! Mysigt va? Nääää, inte direkt! Jag har paddlat kanot en gång och så mycket skäll som jag fick då av min kanotkompis har jag aldrig tidigare fått!

Men nu åter till julafton. Vi ska åka på julkryssning till Åland och det är helt sant. För mig är julen mkt viktig och
f-n tar den som inte bidrar till julstämning ombord på båten! Jag ser framför mig hur alla är klädda i något rött, har rosiga kinder, båten är julpyntad så den riskerar att sjunka, tomten smyger runt och är så där mysig som bara tomten kan vara och vi sjunger julsånger tillsammans med kapten Tor-Leif eller vad han nu heter. Visst blir ni avundsjuka? Tyvärr så är jag oroad över att det blir precis tvärtom!

De rosiga kinderna beror på för mycket alkohol, båten sjunker av allt julpynt, tomten snortar kokain och tafsar på ALLA och till sist sjunger vi We shall overcome glatt påhejade av kryssningsvärden Pär. Jag försöker tänka positivt och jag tror verkligen att det blir jättebra på resan men i värsta fall får jag väl dricka Minttu och ringa min vän L.B! Sist vi hängde i baren hade vi sjukt roligt!

Nu ska jag städa och i den bästa av världar så hittar jag dammsugaren..... gör jag inte det så finns det massor av hembakat julgodis som jag kan tröstäta. Hej då!

Jag älskar julen... eller i alla fall tanken på julen. Men de senaste åren har något hänt med mina känslor och tankar inför jul. Jag VILL inget hellre än att känna julstämning när vi slår in julklappar, rimmar, kokar skinka, klär gran och sjunger julsånger men inte f-n fungerar det längre.

Det var annat när jag var barn! Då kunde jag och min bror smyga upp mitt i natten och tjuvöppna julklappar, gå ut i vinternatten för att åka pulka eller fånga snöflingor i munnen. Men nu för tiden är all julglädje bortblåst och jag fattar inte varför det är så. Då var hela december en underbar tid full av förväntningar och massa roliga saker på gång och sen var den en annan skillnad och jag vägrar lyssna på något annat; DET VAR SNÖ! Varenda unge var ute efter skolan och gjorde snögubbar, åkte skridskor och så min favorit, snöbollskrig! Snö = sjulstämning. Så det kanske är just avsaknaden av snö som förstör för mig?

Idag är det i alla fall tredje advent och julateisten och jag gick ut på stan för att se och höra luciatåget. Men hur vi än letade så varken såg eller hörde vi dem! Jag fattar ingenting.... det kan ju inte vara lucia utan lucia! Det vägrar jag gå med på. Jag har googlat efter luciatåg och upptäcker något märkligt! Man har flyttat lucia till den 12 dec utan att jag vet om det! Igår var det nämligen luciatåg på bredden, längden och tvären både på stan och i kyrkorna. Får de göra så utan att det går två riksdagsval mellan ändringen?

Julateisten börjar se och förstå min frustration så han har lovat mig julgodisbak, tända ljus och julmusik framåt kvällen. Jag är orolig att det inte kommer att bli IRL utan något bandat skit på tv som han sätter på framåt kvällen; typ "PERNILLAS JUL" eller så¨. Bara av att skriva om julen så börjar det faktiskt hända något med mig märker jag nu.... jag börjar le, har tänt ljuset vid datorn, sjunger en julsång lite tyst och känner hur hoppet kommer tillbaka. Kanske blir det en jul ändå, en jul så Guds änglar gråter av lycka! Även i detta hus där julateisten delar brevlåda med mig. Tredje advent, kanske inte så tokigt ändå.....

Idag har jag varit på innebandy där sonen står i mål och även om jag är jävig så måste jag säga att det var min son som avgjorde att de inte förlorade med typ 19-2!De mötte döva och det var en pärs i sig kan jag berätta. Jag stod uppe på läktaren tillsammans med ca 10 döva supportrar och dunkade i räcket och ylade som ett gäng hyenor! De var inte tysta en sekund och när tredje perioden inleddes var jag tvungen att fatta ett beslut för att överleva mentalt: be dem hålla käften eller kasta mig nerför läktaren! Jag behövde inte agera för det visade sig att även de med lättare hörselskador tröttnat och sa till gaphalsarna som då sänkte volymen från 100 db till typ 80. Men så tog matchen slut och hyenorna fick ny fart och jublade sönder mitt högeröra! Vi letade förgäves efter min trumhinna men hittade den inte.... Annars har jag haft en bra dag med mitt favoritnöje: shopping! Jag köpte en klocka i silver med fjädrande armband... tanken är att jag ska bli billigare i drift för min kära make så kanske jag kan få smycken lite oftare! Troligen inte, men hoppet är det sista som överger oss människor. Jag hade klockan på mig under innebandyn och när det ofattbara inträffade och "vårt" lag gjorde mål var jag ju tvungen att applådera. Då fastnade jag på något märkligt sätt i klockan så fjädern flög iväg och träffade kinden på han som stod bredvid mig och gav honom ett litet blåmärke på kinden. Under en kort sekund funderade jag på att fejka ett ep-anfall men bestämde mig istället för att låtsas som ingenting. Klockhelvetet ligger nu på Svartåns botten och kanske kan den glädja arkeologerna om 1000 år men på min arm kommer den aldrig att sitta igen. Fy fan för silver! Jag återgår till guldet och det får maken gilla vare sig han vill eller inte! Nu ska jag få mat! Tack och adjö

Som ni har väntat, eller hur? Men nu är jag tillbaka med mina funderingar över sån´t som sker här i livet och just nu tänker jag skriva om min pågående ätstörning. Spännande va? Jag är helt förundrad över hur jag kan trycka i mig allt onyttigt som jag faktiskt gör på en dag. Har nyss käkat ett kilo godis utan att blinka! Skulle någon annan vilja smaka så gör de det på egen risk och jag kan ärligen säga att jag skulle kunna nita den som rör mitt godis. Diagnos tack! Hur som helst så får ju även vi missbrukare nog efter ett tag och då byter vi drog...... vilket jag gjorde och satte mig vida datorn och facebook istället. Kanske fått något spännande meddelande eller så har någon uppdaterat sin status med innovativ info, typ: "äter en kebab" eller "borde städa". Hur kan man som jag känna ett behov av att få veta sån skit? Fattar egentligen inte varför det är så spännande att sitta framför Fb i tid och otid. Jag kollar ju inte brevlådan flera gånger om dagen! Tänk om brevbäraren skulle få för sig att kasta in en liten räkning framåt eftermiddagen, knappast troligt men inte speciellt välkommet heller för den delen. Jag har funderat över det här med bloggandet och jag inser att det är roligare att läsa bloggar som har foton med, eller hur? Men jag ser ut som en skadeskjuten apa på bild och därför finns det nästan inga foton på mig vilket i och för sig är tur för eftervärlden! Jaha, så länge varade det.......... jag är godissugen igen och ska återgå till fudgé, lakrits, choklad och allt annat som gör livet värt att leva! GOD NATT och en sak till bara: ERIK MÅSTE VINNA IDOL!