drakenorebro

Jag är så dålig på att blogga och det har jag dåligt samvete över men jag hinner liksom inte. Jag har ju så mycket annat jag måste ägna tid åt; TV, solstol, jobb, barn och barnbarn, böcker etc. Jag är dessutom född lat så det tar emot att bara logga in på bloggen och sedan komma igång att skriva något fyndigt. Dä är inte lätt dä, kan jag säga. Har funderat på att lägga ner bloggen, droppa den helt enkelt, men det tar också emot för jag tycker ju samtidigt att det är lite kul att dela med mig av mitt torftiga liv.

En rolig sak som är på gång är att vi ska öva oss på att komma av och på motorcykeln inför semestern. Vi ska åka iväg ett par nätter och kommer då att använda våra packväskor; två på sidorna och en topbox bak. Det är liiiite knepigt att ta sig upp utan dessa väskor men nu ska jag lyckas parera dessa väskor med mina långa rasben och då blir det lite knepigare. Om vi inte övar så finns ju risken att vi ändå lyckas komma upp på mc´n båda två men att vid första stoppet inse att vi inte kommer av! Vilken katastrof att liksom sitta fast på en mc och tvingas be om hjälp. Nej, det får inte hända så här ska övas! Ett annat dilemma inför denna resa är att jag inte begriper hur jag ska få med mig alla saker jag behöver på denna tripp. Jag har ju alltid med mig minst en full resväska vart jag än ska så hur ska jag lyckas packa smart inför denna mc-resa begriper jag inte. Måste nog övningspacka också med andra ord.

Jag arbetar en vecka till och det känns så bra. Jag älskar mitt arbete och mina goda kollegor men jag behöver vila. Jag har slitit hårt den senaste tiden känns det som om lite ryggläge med näsan mot solen kommer att sitta som en smäck kan jag säga. Jag hoppas att solen hittar till vår del av jordklotet för annars kommer jag troligen att utveckla någon mindre charmig diagnos och utöva våld mot en oskyldig väderstation eller liknande. Jag orkar inte med en sommar utan innehåll av SOMMAR! Det är katastrof när almanackan säger att det är högsommar men vädret ger oss fuckyoufingret och vräker ner vatten och gråfärg över oss bleka nordbor. DET FÅR INTE HÄNDA I ÅR IGEN, OKEJ?!

En annan sak som slagit mig den senaste tiden är hur lyckligt lottad jag är. Jag inser det när jag läser andras bloggar och vissa av dem är så tragiska och sorgliga att tårkanalerna torkar ut efter varje läsning. Jag har min fina familj bestående av man, barn, barnbarn, svärson/dotter, mamma, syskon med familjer och kusiner etc. Jag har ett arbete som jag trivs med, kraft att ändra saker jag inte är nöjd med och dessutom ett hem som jag älskar att vistas i. Livet är kort och föränderligt och jag ska verkligen försöka ta dagen som den kommer och vara glad och tacksam för det jag har. Därför passar sinnesrobönen så bra för mig och alla andra som vill stanna upp och ta vara på livet: Gud, ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra, mod att förändra det jag kan, och förstånd att inse skillnaden Så, nu lämnar jag cybervärlden för idag. Jag lovar att meddela i god tid om jag bestämmer mig för att sluta blogga. Ha det så bra och njut av sol och värme. Själv ska jag nu ner i garaget och öva av- och påstigning.