drakenorebro

Idag slutade jag tidigare för att jag hade en tid bokad för tatuering.... sett fram emot detta länge eftersom jag är övertygad om att bläcket kommer att ge mig min ungdom tillbaka. Jag kommer dit redo att utsätta mig för detta hackande och målande på min kropp när han som ska tatuera mig säger att han inte kan för att han har skadat handen..... Men för i helvete! Är du utvecklingsstörd jävla människa? Vet du inte hur mycket jag har längtat efter denna stund och hur jag har laddat för att stå ut med smärtan? Skadat handen? Det var inte bara handen som var skadad när jag gick därifrån.... hela han var skadad! Jag blev galen, bröt ner karln i en stol och band fast honom och sedan gick jag lös med tatueringsmaskinen och skrev: Sabla apa på bröstkorgen för att därefter pierca honom både här och där. Mest där. =) Eller fantiserar jag nu... kanske tagit detta från en film, hm...

Nej, jag skadade inte karln men jag blev förbannad och om han inte fullföljer sitt uppdrag på måndag istället så ska han få veta att han lever. Jag ska ha min tatuering om jag så ska göra den själv! Har gjort det förr. Som tonåring var det trendigt att rista in initialer på den man gillade och sedan fylla i med blyerts. Hade väl hela alfabetet inristad så ofta som jag blev kär! Hade tydligen bra läkkött på den tiden så ärren är borta! Phu, tack för det!

Hur som helst så är jag inne på att pierca naveln också... det är snyggt och jag vill ha det men inser att min mage inte är gjord för piercing... den gör sig bäst med en badring runt om istället!

Nu måste jag sluta. Ska få mat. Hungrig! Hej då

Ja ni djungeldjur! Jag är i total avsaknad av karaktär och det är för tääääskigt! Jag träffade en "gammal" kollega idag på lunchen och då var jag så duktig och åt en sallad. Förbrände varenda kalori i ett svep eftersom det är så roligt att träffa henne och minnas tillbaka hur vi hade det under tiden på kassan... galenskaper varje dag med mycket skratt och oftast på andras bekostnad för vi var störst, bäst och vackrast! =)

Tillbaka till maten. Jo, efter denna sallad till lunch så tänkte jag att det skulle vara lätt att fortsätta resten av dagen i samma nyttiga anda. FAN HELLER! Jag hinner bara komma hem så har jag käften full av godis! Jag är en mästare på att avvika från fattade beslut. För att inte ha en alltför ensidig kost så mosar jag käften full av pepparkakor också! 80 stycken på en minut! Jag har karaktär som en träbit! Vilken sjuk jämförelse men jag orkar inte sudda.....



Resten av kvällen ska jag tänka nyttigt och bara äta skumbananer, sura persikor och kinaris! Godis är min passion och jag kan inte stå emot.... lärde mig ett underbart uttryck från en kär kollega häromdagen som hon i sin tur snott från en värmländsk kompis: En skulle vart döfödd! Tycker att den repliken är klockren när livet jävlas och just nu är det inte bara livet som jävlas utan vädergudarna också! Snöhelvetesjävlarnufårdetfanimigvaranog! Jag orkar inte mer. Men jag gjorde en hjälteinsats på eftermiddagen då jag räddade min kollega undan ett takras! Jag tacklade in henne i tegelväggen med näsan före men det hade varit värre om hon fått denna taklavin över sig. Då hade hon krympt minst 30 cm och därmed fått för stora byxor och inte kunnat se över ratten på vägen hem.

Ja ni, jag borde verkligen jobba med TV för det är min passion att se alla såpor, tävlingar, serier etc. Jag får aldrig nog av denna skimrande skapelse som skänker mig en verklighetsflykt så snart jag önskar. Denna apparat är min bästa vän och den åker på så fort jag kommer hem! Jag har nu helt snöat in på Big Brother och jag skäms inte ens..... för det mesta. Blir det pinsamt så kan jag alltid skulla på att det är i studiesyfte. Jag är intresserad av mänskliga relationer och har nytta av det i mitt arbete, så det så!

Ikväll har jag sjungit med i Melodifestivalen och jag tycker att mååånga låtar var bra. Jag är nöjd men proppmätt för under tiden vi kollade så har jag ätit mat, godis, glass, chips och var tvungen att avsluta med samarin. Har jag en ätstörning? JA!!!! Tugga tugga tugga tugga in absurdum!

Nu ska jag kolla in min nya BB-idol. Han heter Gurkan och första gången jag såg honom var som en av Sveriges värsta bilförare. Nu är han Sveriges bästa dokusåpaskådis.

Jag och Gurkan = forever

Rätt som det är tappar jag motivationen att blogga och det suger.... jag har ju massor att skriva om och tycker egentligen att det är roligt. Sista dagarna har varit fullbokade med diverse händelser som jag inte tänker blogga om eftersom det är för privat.

Igår natt hade jag värsta mardrömmen. Jag drömde att jag hade egenskaper som Spindelmannen och att jag befann mig i ett stort parkeringshus där jag kastade mig mellan våningarna genom att använda räcken och väggar. Vig som en överkokt spagetti och snabb som en brunstig iller hävde jag mig mellan våningarna i detta mörka och fuktiga garage.... av misstag hamnade jag på bottenvåningen och där möter jag en seriemördare varpå jag skriker högt och PÅ RIKTIGT! Jag vaknade mitt i detta skrik men det var för sent att stoppa så maken fick väl livslång tinnitus efter detta vrål rätt i högerörat. Hihi, vilken sjukt beteende att skrika på detta sätt mitt i natten, eller hur? Det tyckte jag med och började alltså skratta istället och sen var det liksom kört att somna om. Man kan kalla det skräckblandad förtjusning för dels såg jag det komiska i händelsen, dels var jag fortfarande så rädd att jag drog in alla armar och ben under täcket ifall denna galning eventuellt följde mig ur drömmen. Jaha, nog om detta.... nätterna är onekligen spännande i Drakens håla!

Till sist vill jag säga att det fan inte är okej att mobba varken barn eller vuxna. Bildade människor som tar vara på chansen att verbalt platta till och uttrycka missnöje helt utan grund är bland det värsta jag vet. Hur sover man om natten när man i skydd av varandra framför sina patologiska åsikter om andra utan att konstruktivt och ärligt ge exempel på hur man menar? Visst är det skönt att framhäva sig själv som bäst när man kan göra det på någon annans bekostnad? Visst är det underbart att se hur hårda ord bryter ner den andre och allra helst om man förstår att denne kommer att ligga sömnlös på natten.... Härligt det är med förtryck och självhävdelse! Nej, det är det fan inte och jag har fått nog av att vara andras måltavla! Nu är det jävlar i mig dags att säga ifrån och det ska jag göra, tro mig! Nu känns det mycket bättre och jag är glad igen. Var tvungen att ösa ur mig ilskan som annars bara sabbar min helg och det är det inte värt!

Jag hoppas återfå min motivation att blogga oftare men jag vet inte riktigt om det blir så... jag har ju även en halvskriven bok som jag ska försöka bli klar med och den kommer att bli en säljsuccé! Alla kommer att vilja ha Drakens bekännelser eftersom den kommer att skänka så mycket glädje och klokhet i vardagen till läsaren. NOT! Troligen kommer inte ens förlagen begripa att det är en bok de har framför sig så någon succé blir den nog inte men den kommer att vara min käraste ägodel rent materiellt när den väl är klar för den beskriver mitt liv, mina minnen, mina sorger och allt som hänt under åren....




Idag blev det ett annorlunda inlägg där ilskan fick dominera men ibland är det nödvändigt och idag var det just en sådan dag. Även en Drake har känslor, så det så! 

Egentligen skulle vi åka och hälsa på vår älskade dotter och barnbarn imorgon men de får annat besök så vi väntar till nästa helg. Vad ska man då göra en lördag tänker jag och föreslår maken att vi ska åka till Ullared. Han svara ja varpå jag ramlar ur soffan av överraskning!

Jaha, klockan 08.00 imorgon bär det alltså av söderut mot Ola-Conny, Mogge och övriga nissar i det magnifika varuhuset Gekås. Varje gång jag är där så säger jag ALDRIG MER. Haha, jag ljuger så bra! Imorgon ska jag återigen få klämma och känna på alla väskor, plånböcker och heminredning.... K tycker att det är så otroligt roligt att resa med mig eftersom jag är en sådan sprudlande och humoristisk respartner. Eller inte.... det brukar ta max 15 minuter innan jag slår igen mina ljusblå och bilen fylls av ljuva toner när jag snarkar och därmed överröstar radion. Sen är jag utvilad och kan ta över ratten och köra sista biten ner i garaget!