drakenorebro

Ja ni. Vad ska man säga om tanter som jympar och inte har kontroll på sin akter. Igår var jag på ett riktigt tantpass i sann plockakörsbärsanda. Min kropp har varit ockuperad av ilskna snorbakterier så jag har inte tränat på ett tag. Av den anledningen ville jag ha en mjukstart och gick alltså på tantjympa.

Två intressanta incidenter hann inträffa under loppet av 50 minuter. Vi låg på golvet med benen upp i luften för att göra situps vilket är en vanlig och effektiv övning. Den var lite för effektiv för tanten till höger om mig kan jag säga. Med benen högt upp i luften tar hon sats och gör en situps men hon glömde att hålla ventilen stängd om jag uttrycker mig lite försiktigt. Pyyyyyyyyysssssssss lät det och sakta kom det en doft som fick näsan att emigrera! Tanten såg helt oberörd ut och jag gissar att hon inte ens kände att det blåste till mellan skinkorna. Att hon inte hörde den förstår jag med tanke på att hon i öronen hade tryckt in öronproppar stora som saccosäckar. Men jag hörde och jag kände minsann! Mitt luktsinne har därefter gömt sig och min bild av jumpande tanter kommer för alltid vara förknippad med en svag doft av utedass......

Den andra incienten ägde också rum under övningen på golvet men den här gången var det tanten till vänster som överraskade. I en övning ska man ligga på sidan och resa sig uppåt. Vi lägger oss ner varpå vänstertanten placerar sin lekamen trettio centimeter från mig med sitt rödsprängda tryne VÄNT mot mig. Hur tänkte du nu lilla tanten, hade jag lust att fråga men jag nöjde mig med att ge henne onda ögat. Blicken fungerade och tantaluringen vältrade sig flåsande över åt andra hållet. Hade det varit Tomas Bodström så hade jag med glädje låtit honom ligga kvar. Då hade vi kanske kunnat öva oss på tungkyssar eller annat grovhångel men med en tant är den lusten lika med noll! Hade hon legat kvar så hade vi sett ut som siamesiska tvillingar..... inte okej!

På vägen hem från jympan så blev jag attackerad av ett löv. Det anföll mig precis när jag passerade en parkerad bil där chauffören satt kvar vid ratten. Jag blev så rädd att jag gav bilen en kraftfull tackling varpå chauffören blev lika rädd som jag. Vad säger man? Ursäkta tacklingen men jag höll på att våldtas av ett löv? Jag sa som det var: Ursäkta, jag lider av syrebrist efter ett träningspass där en tant försökte gasa ihjäl mig.



Ha det så bra tills vi "ses" igen.