drakenorebro

...att prata om min nya volangprydda stjärt. Gränslöst kan tyckas men det är en del i min terapi att hitta ett fungerande förhållningssätt till den bakre delen av min kropp. Jag har ju som de flesta vet gått ner närmre 30 kg i vikt vilket jag såklart är oerhört glad och stolt över. Jag har inte heller någon åldersnoja och är inte speciellt fåfäng (där ljög jag nog lite). Jag har dock fått fyra hudveck under röven som ställer till det. Jag upptäckte det för första gången efter en föreläsning då jag plötsligt fick så ont i baken av att sitta på stolen. Det kändes på samma sätt som när man var liten och skrapade upp knäna på filtmattan i gympasalen. Kommer ni ihåg? Så fort jag kom hem var jag ju såklart tvungen att spana in min egen röv för att se vad som bokstavligen hade hänt bakom min rygg. Gissa om jag blev förvånad över det jag såg! Volanger på skinkorna... fyra grisskära volanger. Jag ville dö! Hujedamig vad fult. Det är nog det enda stället där skinnet inte hunnit med och egentligen gör det väl ingenting om det veckar sig lite där bak men om man får skavsår av att sitta så blir det lite tjorvigt kan jag säga. Han jag delar brevlåda med säger att jag ska göra knäböj och då säger jag att han kan dra åt helvete! Nej då, jag fattar att det är träning som gäller men jag har så svårt för just knäböj. Mina knän är troligen kopplade direkt till aggressionscentra i min hjärna för jag blir arg bara av att niga lite lätt.

Det var sagan om min bakdel och är det någon som känner en blivande plastikkirurg som vill ha en patient att öva sig på så tipsa om mig och mina volanger ;)