drakenorebro

Ops. he did it again. Gubben har bakat. Han kom på att det är kanelbullens jävla dag. En kanelbullekladdkaka fick det bli. Han rörde ihop den lika snabbt och enkelt som det är för Kajsa Bergqvist att hoppa 50 cm höjd. Det luktade himmelsk från köket och nu en timme senare sitter jag här med kladdigt fejs och pärlsocker i min bh. Fan vilken karaktär jag har. Skulle kunna hålla kurs i hur man lever med bristande karaktär och förnekar sina synder lika snabbt som man utför dem! Där är jag mästarnas mästare.

Idag åkte jag med på Ducatin. Det var precis så illa som jag misstänkt att det skulle vara. Eftersom det är en racerhoj så ligger maken nästan ner och kör vilket resulterar i att jag sitter där bak likt en predikande präst. Skillnaden mellan mig och en präst är väl att jag svär så det osar ikapp med avgaserna. Fotpinnarna skulle lika gärna kunna sitta fast på min hjälm för så högt sitter de på skitmaskinen och inte underlättar det att sadeln är smal och hal som en tvålad ål. Nix, efter 5 km knackade jag maken i ryggen och beordrade hemvändning. Det blir inget mer Ducatiåkande för min del såvida det inte är jag som kör. Så får det bli nästa år. Jag kör dit jag vill och hur fort jag vill så länge det inte är fartkameror eller poliser i närheten. Det positiva med mcturen är att min ilska brände en del kalorier så nu ska pärlsockret hos tuffsinuffsarna få sällskap av några kladdkakesmulor. Jag ska vräka i mig en rejäl bit och faktum är att jag lyckas glömma bort det medan jag äter den. Det kallas väl kompetensutveckling!

Nu ska jag sova så jag orkar vakna mitt i natten och ligga sömnlös någon timme... ytterligare en talang jag har