Märkeskläder och snabbmat
Idag var vi till Solna och på vägen hem stannade vi i Barkarby och shoppade en del. I en butik hittade jag en fantastisk klänning som var nedsatt med 70 %! Wow, tänkte jag och försökte hitta min storlek bland alla hyenor som slet och drog i klänningarna utan minsta insikt om att vi människor faktiskt kan känna smärta när man trampar på fötter och sticker in armbågen i njurtrakten på en annan människa. Jag backade lite då jag är rädd om livet och det var då jag först såg vad priset på klänningen var, 1700 kr efter att rabatten var avdragen. Hur f-n är det möjligt tänkte jag och frågade expediten om det möjligen medföljde en biljett till årets nobelmiddag. Hon fattade inte skämtet och svarade lite svajande att hon inte visste. Innan hon fick för sig att fråga en kollega smet jag ut ur butiken, tacksam över att ha både njurar och hälsenor i behåll!
Man blir hungrig av att shoppa så i Enköping stannade vi för lite asiatisk snabbmat. Där insåg vi ganska snabbt att personalen antingen jobbade sin första dag eller var så trötta på sitt jobb att de bara ville självdö. Dryckesautomaten levde sitt eget liv och det sprutade Fanta nonstop ur kranen. En kund informerade en personal som med trött röst sa "dä finns intä nån som kan laga dän" och sen svassade hon vidare med en skitig disktrasa för att torka bord. Efter torkningen kanske det hade behövts en ren trasa för att bordet skulle bli rent och bakteriefritt men så tänkte inte hon.
Vi stod i kö för att beställa mat och då är riset nästintill slut när tjejen som skötte drive inn-luckan skulle fixa en beställning. Hon började skrapa ihop det små riskornen som fanns kvar när en kollega upplyste henne om att de inte fick skrapa från botten, anledning framgick dock inte. Drive-inntjejen garvade bara och sa att ingen skulle märka något. Hallå! Jag märkte det och blev riktigt förnärmad över att jag tydligen inte betraktades som någon. Sabla apa! För att dölja de torra småbrända riskornen öste hon på så mycket sås att den stackare som senare skulle öppna lådan troligen hade behövt förkläde eller ett ombyte tillgängligt. Nu undrar ni varför vi inte bara lämnade stället innan vi beställde mat men så fungerar inte jag när jag är hungrig! Jag måste ha mat för annars får jag blodtrycksfall och en avsvimmad drake är ingen vacker syn.
Nästa prövning var dock att fylla på sin mugg med dryck utan att dränkas i sprutande Fanta. Det gick bra förutom att Cola Zero bokstavligt levde upp till sitt namn om man vänder på det: ZERO COLA! Det kom missfärgat vatten. Ingen idé att säga till personalen för de hade ju intä nån som kunde fixa dä....
Äventyret slutade med att vi BARA fick en lyckokaka och på lappen stod det DET ÄR DIN DAG IDAG SÅ NJUT AV DAGEN. Vilket hån, tänkte jag men så kom jag på att jag faktiskt har både njurar och fötter i behåll och att jag slapp svimma av blodtrycksfall och bli liggande i en pöl med FANTA. Dessutom visade sig resan till Solna vara ett lyckodrag som kan ge något mycket positivt till en person som förtjänar det och som jag bryr mig mycket om!
Man blir hungrig av att shoppa så i Enköping stannade vi för lite asiatisk snabbmat. Där insåg vi ganska snabbt att personalen antingen jobbade sin första dag eller var så trötta på sitt jobb att de bara ville självdö. Dryckesautomaten levde sitt eget liv och det sprutade Fanta nonstop ur kranen. En kund informerade en personal som med trött röst sa "dä finns intä nån som kan laga dän" och sen svassade hon vidare med en skitig disktrasa för att torka bord. Efter torkningen kanske det hade behövts en ren trasa för att bordet skulle bli rent och bakteriefritt men så tänkte inte hon.
Vi stod i kö för att beställa mat och då är riset nästintill slut när tjejen som skötte drive inn-luckan skulle fixa en beställning. Hon började skrapa ihop det små riskornen som fanns kvar när en kollega upplyste henne om att de inte fick skrapa från botten, anledning framgick dock inte. Drive-inntjejen garvade bara och sa att ingen skulle märka något. Hallå! Jag märkte det och blev riktigt förnärmad över att jag tydligen inte betraktades som någon. Sabla apa! För att dölja de torra småbrända riskornen öste hon på så mycket sås att den stackare som senare skulle öppna lådan troligen hade behövt förkläde eller ett ombyte tillgängligt. Nu undrar ni varför vi inte bara lämnade stället innan vi beställde mat men så fungerar inte jag när jag är hungrig! Jag måste ha mat för annars får jag blodtrycksfall och en avsvimmad drake är ingen vacker syn.
Nästa prövning var dock att fylla på sin mugg med dryck utan att dränkas i sprutande Fanta. Det gick bra förutom att Cola Zero bokstavligt levde upp till sitt namn om man vänder på det: ZERO COLA! Det kom missfärgat vatten. Ingen idé att säga till personalen för de hade ju intä nån som kunde fixa dä....
Äventyret slutade med att vi BARA fick en lyckokaka och på lappen stod det DET ÄR DIN DAG IDAG SÅ NJUT AV DAGEN. Vilket hån, tänkte jag men så kom jag på att jag faktiskt har både njurar och fötter i behåll och att jag slapp svimma av blodtrycksfall och bli liggande i en pöl med FANTA. Dessutom visade sig resan till Solna vara ett lyckodrag som kan ge något mycket positivt till en person som förtjänar det och som jag bryr mig mycket om!
Kommentarer
Trackback
